Questions: Two
Hur skall jag bära mig åt för att bli bättre på engelska ?
-How do I go about improving my English?
[Lär dig hantera de vanliga verben]
|
Verb - Verbs Oregelbundna verb - Irregular Verbs Verbets temaformer - The principal parts of a verb infinitiv-imperfekt-perfekt |
Grundform: denna kallas också infinitivform, och man kan sätta "att" före ordet som exempelvis 'att tala' & 'att äta' etc.
Grundformen av ett ord är också den variant du hittar i en ordbok eller gloslista som regel.
Grundformen är heller inte påverkad eller präglad av tidens tand och saknar därför som regel en vettig tidsaspekt.
De ordformer som du oftast använder är alla präglade och påverkade av tidens tand.
Vi säger och skriver saker som "Jag skriver på min hemsida." eller "Ikväll skall jag spela minigolf."
eller "Jag var på bio igår." eller "Förra veckan var jag med mina föräldrar på ett diskotek i London."
De tidsformer som du aldrig kan klara dig utan är tidsformerna (tempusformerna) presens, imperfekt & futurum.
Presens (Present Tense) är vad vi i dagligt tal brukar kalla "nutid" och kan användas om det som händer och sker,
görs eller utförs, nu eller idag eller denna vecka.
Jag sjunger (nu). Den här veckan åker vi till Spanien.
Vad gör du? Åker du buss idag?
I svenskan så använder vi oftast -r i slutet av verbet just i nutid (presens). Presens har -R!
I engelskan använder vi ofta presensvarianterna am, are & is som alla har som grundform infinitivformen 'be'.
Engelskan har ju också den egenheten att grundformen av ett ord (infinitivformen) oftast är samma som presensformen
vilket inte alls är fallet i svenskan där ju presensformer oftast slutar på -r.
Det oregelbundna verbet 'be' utgör härvidlag ett undantag eftersom presens av 'be' är antingen 'am', 'are' eller 'is'!
Tursamt nog så lär vi oss detta med viss automatik eftersom vi så ofta hör,
ser och använder varianter av 'be' vilket inte är så konstigt då det är engelskans mest använda ord!
Imperfekt är en form av förfluten tid, ofta kallad 'dåtid'. Detta innebär att det hände tidigare, som igår eller förrgår eller för flera år sedan, eller för etthundra år sedan.
Vad gjorde du igår? Jag åkte till en kompis sent igår kväll.
Min syster drack två stora flaskor med läsk och sedan åt hon tre grillkorvar med pommes frites. Hon betalade själv.
Talade du om för henne att det var dumt? Hon sade (=sa') själv att hon "mådde pyton" när vi kom hem.
Futurum är en framtidsform vilket helt enkelt innebär att verbet speglar något som skall eller kommer att hända så småningom eller i morgon eller nästa vecka eller nästa år.
Nästa vecka skall jag och min bror åka till Örebro.
På fredag kommer min mamma hem. Skall vi åka skidor på söndag?
Det som ligger framför nuet (alltså efter nu) är framtid.
Det finns flera tempus (tidsformer), bl a perfekt & pluskvamperfekt som båda kännetecknas av att de är s.k. sammansatta tidsformer. De använder hjälpverbet 'ha' plus ett verb som är böjt enligt den tredje (den sista) temaformen.
Perfekt: har cyklat, har sjungit, har halkat, har ätit, har programmerat, har laddat hem, har infogat bilden, har fått fnatt...
Pluskvamperfekt använder en kombination av hade + ett verb i tredje temaformen:
De hade väl gått en timma eller två då plötsligt en bil kom...
Hur långt hade du simmat tror du då du kom fram?
Han hade trott att alla hade gått hem...
Det är ingen större skillnad mellan svenskan och engelskan när det gäller verbformer. I båda språken använder vi grundform & perfekt, och i båda språken använder vi tempus, såsom tidsformerna presens, imperfekt & futurum.
Tempusformer speglar människan i livet: historia, nuet och den eventuella framtiden (Present, Past & Future).
[Börja med att slå upp (Klicka fram) avsnittet "Grammar"!]
-What about the expressions "wait for" and "wait on"?
[Det här är svaret på frågan. -And here's the answer.]
[Det här är svaret på frågan.]
[Det här är svaret på frågan.]
[Här finner du svaret på frågan.- This is where you'll find the answer.]